Från erövring till utforskning
Columbus seglade västerut för att erövra, Vasco da Gama lät kanonerna tala för handeln och Cook kartlade världshaven för imperiets skull. Darwins resa med Beagle blev början på en vetenskaplig revolution – men skedde ändå under amiralitetets flagg. Nordenskiölds polarexpeditioner markerar ett nytt kapitel. Här stod inte erövring och vapen i centrum, utan vetenskap, kartläggning och kulturmöten. Hans resa med Vega längs Nordostpassagen blev inte bara en geografisk triumf – den blev också en resa mot förståelse.
De klassiska expeditionerna
• Columbus (1492) – finansierad av den spanska kronan. Målet var att hitta en ny väg till Asien men blev början på kolonisering och exploatering av ”Nya världen”. Syfte: ekonomiskt och imperialt.
• Vasco da Gama (1497–99) – Portugals väg till Indien. Kanoner och vapen användes för att etablera handel under tvång. Syfte: kommersiellt och militärt.
• James Cook (1768–71, Endeavour) – amiralitetets uppdrag att kartlägga och ta i besittning nya områden. Vetenskapliga inslag (astronomi, botanik med Banks), men i grunden imperiebyggande.
• Charles Darwin (1831–36, Beagle) – formellt amiralitetets uppdrag att kartlägga Sydamerikas kust. Vetenskapen var en biprodukt, men fick enorm betydelse genom Darwins egna studier.
Nordenskiölds polarexpeditioner under 25 år:
Nordenskiöld medverkade i 10 svenska vetenskapliga polarexpeditioner under 1800-talets senare hälft. Han var ledare för samtliga expeditioner, med undantag av de två första vars ledare var professorn i zoologi och geologi vid Lunds universitet Otto Torell.
De första expeditionerna mellan åren 1858 - 1873 hade Spetsbergen och Grönland som mål, med olika syften:
• Lära känna Spetsbergens natur, topografi och söka växter, mineral och fossil, växtförsteningar. På Grönland utröna förekomst av inre skogsbeväxta dalgångar och spår efter förekomst av äldre civilisationer (1883).
• Förberedelser för en framtida gradmätningar. Att stöta fram så långt norrut som möjligt mot Nord Polen, samt vetenskapliga undersökningar. Man nådde 81 grader och 42 minuter.
An idealized depitcion By Jean Leon Gerome Ferris The First Thanksgiving
Nordenskiölds Vega-expedition (1878–80)
Övervintring i Sibirien
Åren 1875 - 1880 flyttades fokus på framkomligheten österut, och möjliga handelsvägar. Efter ett par rekognoserings-resor till Jenisej-floden utlopp åren 1875 och 1876, kom så det stora genombrottet: Barken Vegas resa genom Nordostpassagen.
• Finansiering: inte av en krona eller amiralitet, utan en kombination av privat kapital (från ryske handelsmannen Sibiriakov), vetenskapliga institutioner och stöd från svenska staten.
• Syfte: att öppna Nordostpassagen – ja, en ekonomisk dimension (sjöfartsvägen till Asien) fanns absolut. Men expeditionen var samtidigt starkt präglad av vetenskapliga mål: kartografi, geologi, etnografi, biologi.
• Karaktär: här kan man argumentera för att resan markerar ett nytt slags expedition: inte erövring eller mission, utan vetenskapligt utforskande och kulturmöte.
• Resultat: förutom den geografiska bedriften samlade Nordenskiöld enorma vetenskapliga material och kulturföremål.
• Vegas resa lyfte fram Sverige/Finland
på den internationella arenan, i mer fredliga och civiliserade sammanhang, Stormaktstiden var förbi, Nobel och välfärdsstaten (folkhemmet) låg i vardande.
Denna karta finns i A.E.Nordenskiölds reseskildring "Vegas färd kring Asien och Europa", här scannad av Stefan Zenker och kopierad från hans hemsida med boken. Genom att klicka på kartsektionerma förstoras de.
Karta öfver Gamla Verldens nordkust från Norge till Beringssund, med Vega-expeditionens kurs, efter äldre och nyare källor samt under Vegas resa gjorda observationer, af N. SELANDER, kapten i Generalstaben (i två blad).
Vega utanför Kungliga slottet i Stockholm
Den 21 juli år 1878 gav sig Adolf Erik Nordenskiöld och besättningen på fartyget Vega ut från Tromsø för att göra det ingen tidigare lyckats med – att segla hela vägen norr om Asien, från Atlanten till Stilla havet. Resan blev ett äventyr av is, kyla och upptäckter. När isen stängde vägen den 28 september fastnade Vega i 10 månader vid Pitlekai.
Ombord fortsatte man mäta hav och väder, samla växter och djur och lära känna de arktiska folk man mötte. Fartyget var både segel -och ångdrivet och byggt för att stå emot packisens tryck. Den 18 juli nästa år gav sig isen och efter två dagars segling nådde man Berings sund. Den 2 september nådde man Yokohamas hamn i Japan, där man vistade till 27 oktober.
Hem färden runt Asien och genom den år 1869 öppnade Suez-kanalen, skulle komma att ta ett halft år i anspråk. När Vega kom hem i april 1880 hyllades expeditionen som en av 1800-talets största vetenskapliga bedrifter – och som början på en ny era i utforskningen av Arktis.
Sista hemhamnen i Dundee, Skottland 1902 - foto A.Wilson
A.E. NORDENSKIÖLD
Nils Adolf Erik Nordenskiöld, född 18 november 1832 i Helsingfors, Finland, död 12 augusti 1901 på Dalbyö i Västerljungs socken, Södermanland, var en finlandssvensk friherre, geolog, mineralog, polarfarare och upptäcktsresande. Han var ledamot av Svenska Akademien samt även ledamot av Sveriges riksdag. Nordenskiöld är mest känd som utforskare av Norra ishavet, genom ett antal expeditioner till bland annat Svalbard, Novaja Zemlja och Grönland. 1878–1879 genomfördes under Vegaexpeditionen den första genomseglingen av Nordostpassagen.
Ryktet om bragden att ha funnit Nordostpassagen spred sig över världen och hemresan blev en triumffärd runt Asien och Medelhavet med slutstation i Stockholm den 24 april 1880. Hela Stockholm var i festyra då Vega anlände. På kungens order skulle Nordenskiöld inte gå i land på svensk mark förrän vid slottet. Där stod expeditionsmedlemmarnas initialer skrivna i eldskrift. Den nöjde finansiären och kungen, Oscar II, upphöjde Nordenskiöld till friherre och adlade Palander (som tog namnet Palander af Vega) för deras bedrifter. En skriftlig redogörelse för expeditionens öden, äventyr och rön gavs sedermera ut i fem band.(Källa - Wikipedia)
Före sin legendariska Vega expedition företog Nordenskiöld vetenskapligt framgångsrika polarexpeditioner till Spetsbergen och Grönland.
Nordenskiöld och Japan
Vega seglatsen runt jorden utvecklades till en kontrasternas resa. Från start i Tromsö i dåtid en enkel fiskarby, Sibiriens karga natur, isiga vindar och lokalinnevånarnas primitiva levnadsförhållanden till Japans väl organiserade samhällen. Hösten 1879 mötte Nordenskiöld ett Japan som just öppnat sig för omvärlden. Han blev djupt imponerad av ordningen dess skönhet, och fascinerades av kvinnorna värdighet – lady like -, som han uttryckte det. När han lämnade Yokohama hade han också med sig japanska böcker. Med tiden byggde han upp Europas största privatbibliotek om Japan och dess kultur.
Ur Nordenskiölds "Vegas färd kring Asien och Europa"
"De förnämare qvinnorna äro ofta utmärkt vackra. I synnerhet hafva de vacker hals. Beklagligen vanställs de ofta af smink, för hvilket fruntimmren här tycks hafva stor förkärlek. De yngre qvinnornas drägt är, äfven hos de fattiga, vårdad, den är föga grann, men smakfull och nästan lika för alla klasser. Deras sätt är mycket intagande och angenämt. Qvinnorna ur de förnämsta klasserna börja redan att deltaga i europeernas sällskapslif, och alla europeiska herrar och damer, med hvilka jag samtalat härom, öfverensstämma deri, att ingen svårighet finns för en japanska att lemna den inskränkta krets, till hvilken hon förut uteslutande varit hänvisad, och uppträda med behag och qvinlig värdighet i europeiska sällskap. Hon tycks vara född till 'lady'."
Ur Palanders dagbok
"Söndag den 26 oct 1879.
På frukost hos Buddinghouse och på aftonen hos Danska consulen (en norman vid namn Fleischer), han gjorde middagen på ett japanesiskt värdshus inrättat på Europeiskt vis. Under middagen passades vi upp af sångerskor, hvilka efter middagen gaf oss den vanliga japanska olåten till godo."
Puccini
Några decennier senare skildrades samma kulturmöte på ett helt annat sätt i Puccinis opera Madame Butterfly. Här exploaterar sjöofficeren Pinkerton en ung kvinna, han själv övertygad om västvärldens överlägsenhet.
Det är två olika berättelser om Japan – den ena präglad av nyfikenhet, eftertanke och respekt, den andra av arrogans, och som slutvinjett, i tragedi.
Japanskt sofrum
