Mänskans nyfikenhet på det okända och strävan efter ett bättre liv har i alla tider drivit henne på resa. Kunskap och välfärd var målet och för att nå dem sadlades vetenskap och bildning i den merkantila sjöfartens och upptäcktsresornas tjänst - först för de stora havsimperiernas räkning och på senare tid för den mänskliga gemenskapens allmänna bästa.Seglen var den första stora drivkraften i vårdekonomins framväxt.
Koncist uttryckt; seglen blev civilisationernas motor. I tusentals år drev seglen världens ekonomi framåt. De bar kryddor, socker, te, timmer och fina textilier över haven, band samman kontinenter och skapade imperier. Från koggar och karaveller till Ostindienfarare och klipperskepp utvecklades fartygen till allt snabbare och större bärare av handel och makt. Hansan, Venedig, Holland och England blev stormakter på haven. Seglen var den första stora motorn i civilisationernas utveckling – kraften som gjorde världen global.
I loftets bortre ända tittar toppseglen på en "nordisk", d.v.s slättoppad tvåmastad galeas fram.
LOFTET, d.v.s. fähusvinden, är det första rummet i Kunskapens Hus, där med åren har vuxit upp en ansenlig samling modeller av farkoster vars gemensamma nämnare är - merkantil segelsjöfart. Att det åländska bidraget till den merkantila segelsjöfarten var så betydande måste ses som unikt - redan före Gustaf Erikson hade den åländska bondeseglationen lagt grunden för detta. Här har också en gårdsmiljö från den åländska bondeseglationens tidigaste dagar smugit sej in.
ÖSTERSJÖRUMMET, i den före detta dyngstaden, härbärgerar de två första modellerna i skala 1:5. Staden har nogsamt tömts på gödsel, försetts med ett högt burspråk, och här möts en slättoppad s.k. nordisk galeas och en segelsump. Bondeseglationen i sydvästra Finland rörde sej huvudsakligenöver Ålands hav till Stockholm och närliggande hamnar, härav utställningsrummets namn.
Den äldst kända, långväga handelstraden sägs ha varit mellan Mesopotamien (Iran/Irak) och Indusdalen, i nuvarande Pakistan. Handeln inleddes ca 3000 år f.Kr. och handelsvaran var inte oväntat exklusiva dyrbarheter som kryddor, textilier och ädla metaller. Ca 2000 f.Kr. inträdde Cypern på handelsarenan genom export av koppar till de egyptiska faraonerna. Fenicierna var inte de första att driva handel på Medelhavet. Den äran tillkommer de grekiska ökulturerna, minoiska Kreta och mykenska Peloponnesos. De egyptiska faraonerna bedrev handel på Libanon och det sagoomspunna riket Punt, troligen beläget vid Afrikas horn.
I sitt strategiska upplägg, för att säkra handelsvägarna till sjös, grundlade fenicierna handelsstationer som kom att utvecklas till betydelsefulla handelsstäder längs Medelhavets kuster. Den feniciska handelssjöfarten kom att utvecklas och överträffar allt det tidigare kända i västerlandet. Fenicierna bedrev också handel i produkter som de själva framställde, varav deras glashantverk i exklusiva färger är mest omtalat. Fenicierna utvecklade den 360 gradskivan som med tillhjälp av Polstjärnan och andra fasta stjärnor som fixpunkter underlättade navigationen till havs. Feniciernas alfabet utgör grundstommen för vårt eget västerländska alfabet. Namnet på Bibeln kommer från staden Byblos namn, grannstad till Tyre, feniciernas största stad.
Phoenicia (Phoenician merchant ship)Fenicierna var de förnämsta skeppsbyggarna och navigatörerna av sin tid, ca 1500 – 500 f.Kr. Från början inleddes seglationen i små, anspråkslösa, kustgående båtar. Under framfarten låg kusten inom synhåll och till natten föredrog skepparen att angöra land. Inom kort lärde sig de driftiga fenicierna navigering i öppen sjö, utan landkontakt, med tillhjälp av astronomiska fixpunkter på himlavalvet, främst Polstjärnan. De sjökunniga fenicierna var de första som seglade ut genom Gibraltar, i mytologin Hercules stoder, till Engelska kanalen och vidare mot Östersjön för köp av bärnsten på den nordtyska kusten. Seglade runt Afrika - medsols På uppdrag av faraon Nehco II gav sig feniciska sjöfarare ca 600 f.Kr. i väg på en långseglats runt Afrika. Fenicierna seglade ut söderut genom Röda havet längs Afrikas ostkust, rundade Goda Hoppudden och seglade västerut, enligt historikern Herodotos (484 – 425 f.kr.), och återvände hem via Gibraltar sund efter en seglats som omspände 3 år. Prestationen fick ingen praktisk betydelse, och föll i glömska. Först 2 000 år senare rundade portugisen Vasco da Gama Goda hoppsudden och öppnade sjövägen till Indien. Betydelsen blev enorm. Det kan uppfattas som säkert att fenicierna var de första som seglade runt Afrika medsols, med Solen på höger hand, något som gjorde historikern Herodotos, född 484 f.Kr., djupt skeptisk till sanningshalten. I tillgången på virke föddes världens första sjöfartsnation Fartygen byggdes i cederträ som växte på bergssluttningarna i nuvarande Libanon. De största fartygen mätte en längd på uppemot 50 m, eller lika stora som Colombos flaggskepp Santa Maria. Thor Heyerdahl menade att feniciska sjöfarare mycket väl kan ha seglat över Atlanten. Fartygen för gång i öppen sjö byggdes i mycket robust virke, breda och avrundade i för och akter för att bära last och tåla grov sjögång. Även de större fartygen framdrevs med segel och åror. De små skeppen förde en mast av måttlig höjd som bar ett råsegel, spänt mellan två böjda rår. Handeln bedrevs med en mindre båt som kunde angöra grunda byahamnar och stränder. Från början fanns inga hamnar att angöra, handeln bedrevs med byar längs kusterna. För sin tid var fartygen logistiska mästerverk i utnyttjandet av tillgängliga ytor. Tackel och tåg och besättningens persedlar var, enligt ett grekiskt samtida vittne, föredömligt stuvade.
Från slutet av 1400-talet inledde holländarna ett träget arbete på att förnya, och effektivisera, sin handelsflotta. Det styrdes av ett innovativt, ekonomiskt tänkande. De operativa kostnaderna fick förtur i varje moment. Målet var lägre byggkostnader, mindre bemanning och större lastkapacitet per fartygsenhet.
Resultatet av utmaningen var flöjtskeppet, på holländska fluyt, som fick andra sjöfartsnationer att följa efter. Flöjtskeppet revolutionerade den europeiska handelssjöfarten. Flöjtskeppet lade grunden till holländarnas enastående dominans på världshaven, inklusive Östersjön, under 1600-talet och första delen av 1700-talet. Flöjtskeppet konstruerades och anpassade för tre huvudtrader, atlant- och oceantrafiken till Sydost Asien, för Medelhavet och för Östersjön. De första flöjtskeppen byggdes på 1590-talet. I utformningen förlängdes fartygsskrovet och närmast flatbottnad, minimerades djupgåendet, speciellt viktigt för de flöjtskepp som byggdes för östersjötrafiken och Finska viken. Likaså beaktades flöjtskeppets huvuduppgift att frakta gods i internationell trafik. Hon byggdes mindre robust och i furu som importerade från Norge och Baltikum.
Flöjtskeppet revolutionerade den europeiska handelssjöfarten.
Flöjtskeppet lade grunden till holländarnas enastående dominans på världshaven, inklusive Östersjön, under 1600-talet och första delen av 1700-talet.
Forskning visar att holländarnas dominans på Östersjön. Handeln med de baltiska staterna och Polen gav de största nettoinkomsterna. Tullpålagorna i Öresund var en ständig källa till tvist med Danmark. Hollands geografiska läge mellan Biscaya och Östersjön gav uppenbara konkurrensfördelar.
Holland var den ledande skeppsbyggarnationen. Vinddrivna sågverk försåg skeppsvarven med virke från Norge och östersjöstaterna.
De Vrede van Amsterdam Flute ship Jutholmen wreck c. 1700
• Length overall: ‐ 25m
• Height: ‐ 18.7m
• Beam: ‐ 6.5m
Size of the Model
• Scale: ‐ 1:24
• Length overall: ‐ 1 041mm (42")
• Height: ‐ 780mm (31")
• Beam: ‐ 192mm (8")
Ovanstående modell skepp förevisas i vår Huvudateljé jämsides med ett dussintal andra, från olika tidsepoker. Detta skepp var mindre och seglade på Nordsjön och Östersjön. De större skeppen gick mestadels i trafik på Sydost Asien, Kina och på Kryddöarna (Moluckerna).
Med segelsumpen forslades levande gädda i det stora fiskhållet. Jakten var en mindre fraktskuta och förde endast en mast. Galeasen var tvåmastad och skonertskeppet tremastad.
Husbehovsseglationen var att föra sina egna produkter för avsalu direkt till konsumenten. För Brändö låg Åbo närmast till, men Stockholm och Reval var ofta besökta.
Vissa produkter byttes, som strömming mot spannmål, som regel råg, Husbehovsseglationen var en del av självhushållsekonomin. Reda pengar var inte huvudregel.
Trafiken pågick i århundraden utan att nämnvärt ändra karaktär. Orsak; det monopolistiska Bottniska handelstvånget och skråväsendet som skyddade Stockholms borgar skap för konkurrens.
Fraktfarten får vind i seglen. I slutfasen 1925, grundar bonde redarna en egen bank. Allt andas framtidstro i en varu- och tjänsteproducerande skärgårdsekonomi.
På 1840-talet avskaffades skråväsendet. Nu gavs tillfälle för entreprenörskap och möjlighet att stå på egna ben, drömmen om fraktfart på egna kölar gick att realisera. Skutseglationen, först på Östersjön, och senare också på Nordsjön, skulle bli ett dominerande inslag i de små skärgårdsbyarnas ekonomi fram till 1940, då kriget kom. I Torsholma och Lappo fortsatte galeasseglation ännu under 1960-talet.
Det först kända skutskepparna på Lappo var bröderna Andersson på Pellas hemman som några år på 1750-talet idkade fraktfart mellan Österbotten och Stockholm med en galeas de själva byggt.
Ett nytt försök gjordes från samma gård kring 1800-talet med en sump, också hemmabygge.
I början av 1850-talet anskaffar bröderna Henrik och Karl Gustaf Nordberg på Norrgårds hemman galeasen Fortuna. Nu kommer seglationen igång. Henrik som gift sig till Fiskö blir en av de pådrivande krafterna bland
skutskepparna i kommunen. En glansperiod inleds för bonde seglationen som kom att hålla i sig till krigsutbrottet 1939.
Under hela senare delen av 1800-talet bedriver skutor från Brändö och övriga kommuner i Skärgårdshavet en livlig fraktfart på Östersjön.
På 1870-talet inköptes två skonertskepp, det största John, var på 330 registerton och gick tidvis i trafik på Archangelsk - England.
